Words of a Lovesong

Äntligen lite bilder från min mini-semester hos Agnes. Det började med en nio-timmars lång tågresa från Östersund till Norrköping där min fina vän hämta upp mig tågstation halv 11 på kvällen, typ. Och såklart grät jag. Så fort jag såg henne stå ute på perrongen började det, och när jag äntligen - efter 9-10 veckor - fick ha henne i min famn igen så fanns det inget stopp. Kom och tänka på när man ser filmer från USA där pappor, söner, makar, fruar, mammor kommer hem efter ett år i krig med alla kärleksfulla och tårfyllda återföreningar, ungefär så kändes det. Gud vad jag har saknat dig vännen.

 

Dagen efter spenderades med att, jadu, vadå? Agnes jobbade och jag chillade, hälsade på henne, sov, tittade runt lite, tills hon slutade vid två. Då tog vi en omgång minigolf med mini-klubbor - där jag kom segrande ifrån med tre hole-in-one. Yey. Hur dagen spenderades vidare minns jag helt ärligt inte förutom att vi låg i matkoma i ungefär tre timmar, helvete vad mätt vi var. När vi äntligen kunde röra oss sprang vi ut på klipporna för att fota den extremt fina månen, men det slutade med att vi satte igång slutartid och fotade många extremt vackra bilder på oss själva. Någon gång under fotoshooten ramlade Agnes dessutom ner för klipporna, haha, och blev en skadad krigare.