Nu är vi här igen. Känslan av att vara rädd för att vara hemma.
Jag förstår inte. Hur kan man gilla bättre att bo i en resväska, packa i och ur varje gång man kommer hem och knappt hinna packa mer ur än att slänga det på golvet.
Jag förstår inte det. Men ändå är det de jag sysslat med. Jag kommer inte ens ihåg när jag inte gjorde så. Jag vill inte vara hemma. Varför vill man inte vara hemma när man har världens bästa hem och familj?
Men samtidigt så var jag hemma ikväll, somande på soffan. Vaknade av att min lillebror tog filten och sa att vi måste gömma oss för krokodilen. Fan vad jag älskar honom. Min finaste minibror. Vad gör jag med mitt liv? Jag förstör det. Varenda jävla gång. Och nu vill jag inte sova.
