Words of a Lovesong

 

Jag gillar att träna, men om jag inte tränar på någon dag så försvinner motivationen till att träna, fast att jag gillar det, eller näe, jag älskar det. Lika så om jag känner mig tvingad att göra det. Och jag tränar inte till någon beach 2015, utan jag tränar för att jag älskar det, och att jag blir galen om jag inte tränar. På riktigt, galen, bitter, frustrerad, arg, ledsen. Så ja, till frågan som jag fick för snart ett år sedan "Skulle du fortsätta träna även om det inte gav något resultat på kroppen?", ja, alla dagar i veckan, utan tvekan. Jag tränar för att jag mår så mycket bättre när jag gör det. På alla plan. Däremot önskar jag att jag hade bättre diciplin och ork att faktiskt fullföra träning när det blir jobbigt, för det är halva nöjet när svetten rinner och musklerna är så ömma att du knappt kan röra dig efter träningspasset eller en vecka efter. Det är då man känner att man lever. 

 

 

Jag har alltid gillat att fota, men nu mer så fotar jag inte bara för att det är kul och jag gillar det. Utan för att jag känner att jag måste, för att minnas det jag gör. Även om det är sällan att jag går igenom alla bilder och ser vad jag har gjort. Men vem vet, någon gång kanske jag gör det. Jag är rädd att jag inte ska minnas det jag inte fotar, samtidigt så glömmer jag ta in det jag upplever på riktigt när jag fotar. Det är som att jag då ser livet genom min kamera och inte helt tar till mig det. Det är samtidigt när man inte fotar som man oftast har roligast. Och vad gör det egentligen att jag inte kommer ihåg det ett år senare, jag hade iaf kul när det hände. Men jag skulle vilja tycka att det är kul att fota igen.

 

Jag är rädd för fulla människor, tycker det är obehagliga. Tycker att det är för närgågna, inte sexuellt utan bara för nära mitt ansikte och kropp, tycker att det är störande och irriterande att behöva upprepa varje svar jag ger dem och att det är så oförutsägbara. Men ja, jag dricker ibland. Dock så blir jag inte avslappnad av alkohol, utan måste känna mig trygg i stämningen och folket för att ska kunna slappna av, oavsett om jag druckit eller inte. Dessutom så är mina nyktra utekvällar roligare än dom onyktra. Jag går på krogen för att dansa. Jag gillar varken öl, cider eller vin. Men älskar att shota. 

 

 

Jag har en tendens att planera in för mycket saker på en dag, men det är bara för att det värsta jag vet är att inte göra någonting. Och om jag inte planerar så gör jag inget. Däremot så mår jag alltid bättre när jag gör saker spontant. Älskar när spontana - bra - saker händer. Ibland kan jag dock känna att jag inte räcker till och inte hinner göra allt jag vill. Jag jobbar hellre en dag än att inte göra något. Jag har svårt att säga nej till jobb eftersom jag är rädd att sätta dom andra i skiten, har faktiskt inget att göra med att jag vill tjäna mer pengar utan bara att dom andra inte behöver jobba ihjäl sig. Jag skulle nog må bäst att bara jobba 6 timmar per dag, fem dagar i veckan. Oavsett om jag tänker så blir det alltid att jag jobbar mer. Och egentligen mer än vad jag själv mår bra av.  

 

 

Min största räddsla är att min lillebror ska glömma bort mig, att vi inte kommer ha någon närmare relation. Vilket är den enda anledningen till att jag tycker det är jobbigt att vara så långt hemifrån. Jag älskar min familj och mina vänner där hemma. Men jag älskar att upptäcka saker, lära känna nya människor och göra olika saker. Jag blir fort rastlös när jag bara gör samma saker. Det är därför jag vill göra så mycket så långt hemifrån. Men det skulle inte vara värt det om mini glömmer bort mig. Och jag saknar honom. 

 

 

Jag älskar att njuta av livet, för mig så spelar det ingen roll när på veckan man går ut och äter, går på krogen, ser bio, äter efterrätt, tvättar, tittar på massor av filmer, bakar bullar, kör yoga, städar eller tränar. För att alla dagar är egentligen samma, det är vi som har bestämt att vi vill helst vara ledig på helgen, att fredag är en bra dag och måndag är en sämre dag. För mig är alla dagar likadana. (Kan ha och göra med att jag mest jobbat inom hotell och restaurang, och då spelar det ingen roll om det är helg eller inte, man måste jobba oavsett dag.) Varje dag blir så bra som man gör den till, alla dagar kan man lyxa till med något litet eller stort. Jag vill inte fastna i samma rutin. Och man kan njuta av allt, det är bara att se på livet att man vill göra det, istället för måste. Livet blir så mycket bättre om man vill göra saker. Och Livet är till för att levas.

 

Det här är jag. En del av mig.